Tekniska grunder

Bländaren, alltså hålet som styr hur mycket ljus som kommer in genom objektivet till filmen, ser man om man håller objektivet i handen och vrider bländarringen. Högt tal (ex 22) är ett litet hål, lågt tal (ex 4) är ett stort hål.

Slutaren är det som styr hur lång tid ljuset träffar filmen. Sitter ofta som en liten gardin eller lamellskivor precis framför filmen i kamerahuset.

Bländaren och slutaren samverkar för att styra hur mycket ljus som når filmen. Med kamerans ljusmätare vet du hur mycket som är lagom från gång till gång, det beror ju på hur mycket ljus som finns och på hur ljuskänslig din film är.

Lågt iso-tal på filmen (ex 100) kräver mer ljus, högt iso-tal (ex 400) mindre.

Har du en liten bländare (högt tal, litet hål) behöver filmen längre tid på sig för att få rätt portion ljus. Har du stor bländare (lågt tal, stort hål) behövs inte lika lång tid.

Se det som en portion som ska ätas: Liten sked (litet hål)– tar lång tid, stor sked – går snabbt.

Varför ska du då använda lång eller kort slutartid? Jo, för att en kort tid ”fryser” ditt motiv, och det hinner inte röra på sig, samtidigt som du heller inte hinner skaka på kameran under tiden som du exponerar…

En lång tid kan vara bra om du vill visa att något rör sig, eller om du vill fotografera när det är ont om ljus. Då kan du dock behöva ett stativ för att inte får oskärpa i hela bilden för att kameran skakat under exponeringen.

Bländaren då, vad spelar den för roll? Jo, en stor bländaröppning ger ett kort skärpedjup i bilden, och en liten bländaröppning ger ett större skärpedjup. Tex kan en stor bländaröppning (lågt tal) ge skärpa från 0,5-1 meter. En liten bländaröppning (högt tal) kan ge skärpa från 0,2 till 3 meter. OBS! Detta är bara ett exempel! Det finns många faktorer som påverkar skärpedjupet!

Objektivets brännvidd spelar tex stor roll för skärpedjupet. En vidvinkel ger större skärpedjup en ett tele. Normal brännvidd brukar man säga är 50 mm. En vanlig vidvinkelbrännvidd ligger på 28mm eller 35mm. Då upplever man att man kommer längre från motivet Tele är det från 70 mm och uppåt, och då känns det som om du är närmare ditt motiv.

Vad gäller brännvidd och att handhålla är en bra tumregel att inte välja längre tid än objektivets brännvidd: 100 mm brännvidd = max 1/100 sek.

Om man inte har något stativ kan man alltid utnyttja naturliga stöd för fotografering på längre tider: Trädstammar, lyktstolpar, bänkar, bord… Har man en rispåse eller något annat formbart går det finna stöd nästan vart som helst. Bara att sätta armbågarna mot bröstet och själv luta sig mot en vägg gör att du blir mycket stadigare.

Hoppas du fått några tips som gör att du vet hur du ska bära dig åt rent tekniskt för att nå det resultat du önskar! Lycka till!

Välja kamera

Jag brukar säga till folk som frågar mig om nybörjarkamera att de ska satsa på en utrustning att utvecklas med. Alltså ska man kunna: - ställa in ALLT själv - ställa in bländare ELLER tid själv - kunna bara ”titta och trycka”

För att kunna titta och trycka är det en fördel om kameran har autofocus, annars måste man alltid ställa skärpan själv, något som moster Agda kan ha problem med när familjefotot ska tas med din kamera... Självklart ska det vara lätt att slå av och på autofocusen!

Dessutom är det viktigt att välja ett system där man kan få tag på begagnade tillbehör och piratobjektiv eftersom det är ett sätt att kunna hålla nere kostnaderna den dag du vill bygga på ditt system.

Ju mer man lär sig desto mer brukar man vilja styra över själv, och då är det ju snopet om utrustningen stoppar utvecklingen. Försök alltså hitta en enklare systemkamera som du kan utvecklas med i takt med att du själv lär dig nya saker! Märket spelar ingen roll egentligen.

Vad som har betydelse för att det ska bli bra är följande: Kameran ska ligga bra i DIN hand, du ska kunna välja mellan helautomatik, att själv ställa tid och låta kameran ge dig en bländare, att du väljer bländare och kameran tid och att du själv sköter allt.

Dessutom kan det vara bra om den har inbyggd blixt så att du slipper köpa till en lös sådan direkt, och så slipper du tänka på att släpa på en stor, extra blixt vart du än ska.

Sedan är det bra om det går att mäta ljuset på flera sätt; flerfältsmätning över hela bilden är bra för det mesta, tar man porträtt kan det vara bra med centrum- eller spot som mäter ljuset på en punkt i mitten (alltså i modellens ansikte utan att väga in bakgrunden). Objektivet att börja med kan lämpligen vara en normalzoom, från kanske 28 mm eller 35 mm och upp till 70-80 mm i alla fall.

Det finns flera kameror som stämmer överens med dessa krav så du hittar säkert något lämpligt nytt eller begagnat. Men framför allt - kläm på kameror och känn efter ifall de känns bra och om det är något du kan tänka dig att dra omkring på! Det är viktigare än alla märken i världen!

Det där med bländare, slutare, ljuskänslighet och annat som är bra att känna till har jag försökt förklara under egen rubrik – ”Tekniska grunder”. Där skriver jag också lite om vad som händer när du väljer stor eller liten bländare, lång eller kort tid eller vilka effekter du får med olika brännvidder på objektiven.

Under "Ellen's fototips" finns också lite tankar kring bildtänkande, men det vill jag inte orda så mycket om för det är upp till var och en att finna och forma sina egna bilder!

Och förresten, en tanke till om du tänker skaffa kamera och börja fotografera: Kolla om du har någon fotoklubb på din ort! Där brukar man kunna träffa andra fotointresserade, se på bilder, prata bilder och göra trevliga fotoutflykter och studiebesök. Det är otroligt lärorikt att titta på bilder och diskutera vad som gör dem bra eller mindre bra!

Ellens fototips

Egentligen tycker jag att var och en ska styra fritt över sina bilder, men några små grundtankar som jag gärna hänger upp mina bilder på kommer här:

Tänk på att bilden är mer än en mitt! Titta ända ute i hörnen i sökaren, kontrollera hur bakgrunden ser ut, utnyttja hela bildytan på ett bra sätt och "fastna" inte med blicken i mitten bara. Var inte rädd att vända och vrida på kameran för att utnyttja hela bildytan, en stående person fyller ut en stående bildruta bättre än en liggande...

Försök dessutom gärna hitta någon intressant linje och det där med gyllene snittet, att inte placera det intressanta mitt i bilden utan strax åt sidan och upp eller ner, är inte så fel.

Prova gärna att gå närmare! Ofta försöker man få med så mycket i bilden att ingenting syns ordentligt, allt blir pluttigt. Prova hellre att gå närmare och ta flera bilder, det brukar förmedla känslan bättre! Det är heller inte alltid så tokigt att krypa så nära att det bara blir några få detaljer kvar.

Försök renodla bilderna. Det är lite samma tanke som ovan - för mycket innehåll gör att man ingenting ser! Välj ut en detalj, avgränsa antalet färger, hitta fält som ser trevliga ut tillsammans, se den lilla avvikelsen i det enformiga. Även upprepad enformighet kan förresten se väldigt tilltalande ut.

Detta är givetvis helt mina personliga tankar om vad som gör bilder bra! Titta gärna på många bilder och fundera över varför du tycker de är bra eller mindre bra, och försök sedan ta med dig dina tankar ut när du fotograferar.

Tags: